http://www.vtb.no/vis.php?id=3348
Artikkelen er publisert 23/06-2007
I ein førehandsomtale av 100-årsfeiringa på bygdetunet i Kviteseid såg eg nyleg i ei skiensavis eit bilete av eit instrument som vart synt fram – eit psalmodikon. På folkemunne gjekk det under namnet «salmedunken».
Det ligg att ein del av desse enkle pedagogiske hjelpemidla kring i bygd og by. I skulemuseumt i Nissedal ligg òg eitt.
Det er spesielt gildt at det ligg eitt på bygdetunet i Kviteseid. Det kalla fram i minnet mitt eit biskopbrev til prestane her i prostiet frå 1830. Eg oppdaga det for 30-35 år sidan i det lokale prestearkivet her.
«Et Intrument Psalmodikon kaldet»
Biskopen skreiv til prestane i prostiet her og opplyste at «Kirkedepartementet har tilstillet mig et Instrument, Psalmodikon kaldet, som paa den simpleste og hensigstmessigste Maade setter Enhver i Stand til at lære sig selv de brugelige Choralmelodier - -.» (Biskopen opplyser vidare at instrumentet òg blir kalla Monachord.)
Så veit me det! Dei trong eit enkelt (simpelt heitte det då) instrument når elevane skulle lære salmemelodiar. Heller ikkje den gongen hadde alle lærarane eit lagleg innebygd «instrument», sjølv om dei kjente til Luthers klare utsegn: – En skolelærer må kunne synge, ellers agter jeg ham ikke synderligen.
Då dette brevet vart sendt frå biskop til prestane i 1830, var kravet om minst ein «fastskole» i prestegjeldet lovfesta. Kviteseid var svært tidleg ute, veit me, fyrst og fremst takka vere den vidgjetne opplysningspresten Windfeldt.
http://lokalhistoriewiki.no/index.php/Lars_Roverud
Lars Roverud
Fra lokalhistoriewiki.no
Gå til: navigasjon, søk
Lars Roverud (fødd 19. desember 1776, død 26. februar 1850) var ein norsk musikkpedagog og musikkhandlar.
I 1809 opna Roverud den første reine musikkforretninga i Noreg, to år seinare den første notepressa og eit musikkforlag. Roverud var lærar ved katedralskolen i Christiania frå 1819, og han studerte songpedagogikk i Leipzig i 1819 og i Stockholm i 1828.
I 1825 vart Roverud kjend med eit dansk salmodikon. Han forbedra dette og utvikla eit eige siffer-notesystem. Frå 1835 reiste han rundt i landet og underviste lærarar i kyrkjesong og salmodikonspel, frå 1841 med statsstønad. Salmodikonet vart snart brukt i skolen rundt om i heile landet.
---------
http://www.npsalmodikonforbundet.se/page5.html">on NPsF website
Det norska psalmodikonet och dess skapare
I Norge, liksom i de övriga nordiska länderna,var de "lärde" mycket bekymrade över musikens och sångens enformighet i kyrkan vid århundradeskiftet mellan 1700- och 1800-talet. För att belysa situationen vill jag citera från en skrift utgiven 1815 i Christiania (Oslo), "I de flesta kyrkor finns ingen orgel. Sången av 50 känner en not, de skulle ha musikkännedom men var skulle de få den ifrån? De flesta sjunger kyrkomelodierna efter sin egen smak med darrande toner och ju högre och starkare de kunna skråla desto bättre." Detta var ett bland flera liknande uttalanden på den tiden. Skriften var författad av den kände sångpedagogen och kantorn Lars Roverud (1777-1850). Det var han som skulle komma att stå i centrum för utvecklingen av det norska psalmodikonet.Translation by Google:
År 1819 företog han en resa till Leipzig för att göra sig känd med "en i denna Byes Borgaskola oftast använd undervisningsmodell i sång.." som han själv skriver.
Under samma tidsperiod hade man liknande problem i Danmark med kyrkosången. Det pedagogiska sällskapets sångkommitté kommer fram till ett mycket enkelt instrument, en så kallad "enstränger" eller Monokord. ...
In Norway, as in the other Nordic countries, where they "learned" very concerned about music and song monotony of the Church at the turn of the century in 1700 - and 1800's. För att belysa situationen vill jag citera från en skrift utgiven 1815 i Christiania (Oslo), "I de flesta kyrkor finns ingen orgel. Sången av 50 känner en not, de skulle ha musikkännedom men var skulle de få den ifrån? De flesta sjunger kyrkomelodierna efter sin egen smak med darrande toner och ju högre och starkare de kunna skråla desto bättre." To illustrate the situation, let me quote from a book published in 1815 in Christiania (Oslo), "In most churches there is no organ. The song of 50 feel the notes, they would have music knowledge, but where would they get it from? Most singing church songs after their own taste with a trembling tones, and the taller and stronger they could scream, the better. " Detta var ett bland flera liknande uttalanden på den tiden. This was one among several similar statements at the time. Skriften var författad av den kände sångpedagogen och kantorn Lars Roverud (1777-1850). Scripture was written by the famous singing teacher and cantor Lars Roverud (1777-1850). Det var han som skulle komma att stå i centrum för utvecklingen av det norska psalmodikonet. It was he who was to be central to the development of the Norwegian psalmodikonet.
År 1819 företog han en resa till Leipzig för att göra sig känd med "en i denna Byes Borgaskola oftast använd undervisningsmodell i sång.." In 1819 he undertook a trip to Leipzig in order to make himself known by "one of this Bye Borgarskola usually use the teaching model of the song .." som han själv skriver. as he writes.
Under samma tidsperiod hade man liknande problem i Danmark med kyrkosången. During the same period had similar problems in Denmark with church singing. Det pedagogiska sällskapets sångkommitté kommer fram till ett mycket enkelt instrument, en så kallad "enstränger" eller Monokord. The educational society song committee comes to a very simple instrument, called a "G-string" or Monokord. ...
No comments:
Post a Comment